Riingg...Ri-riingg!
Hej! jag kom just fram till att jag hatar ljudet av vår hem telefon! Det är ett såndänt typiskt gammaldags "ririiingg" som bara borrrar sig igenom hjärnan, usch!
Fast nu tänkte jag berätta hur vi tappade bort oss efter min morbrors 50 års fest i lördags:
Ja, vi var ju inte presis vana i att gå omkring ensam i trakten där min morbror bor, så vi började med att argumentera om vilken väg vi skulle ta, (stod vid en korsning) Min kära syster envisades om att hon var säker på att vi skulle ta åt höger medan jag ville åt vänster. Mina kusiner hade inget att säga till om, dom visste ju knappt vad en spårvagn var.. Okej okej, visst visste de det men lite kan man väl överdriva? Nå till slut vann Stella och vi började gå.. Men det kom bara mera och mera hus och gator men ingen spårvagn. Då ringde Paula till nån gammal bekant som hon inte talat med på jätte länge och frågade efter vägen (konstigt men klokt) och snart var vi på samma ställe som vi startat och tog åt vänster i stället! Åt det hållet som jag velat gå!! Så efter det här är det jag som bestämmer vart vi skall gå, bara så ni vet ;)
Kram sara
P.s. skrev detta på morgonen men eftersom satorn krånglade blev det publicerat först nu..
